Trist Triwa

En vän bär en Triwa runt sin vänstra handled. Tyvärr visade det sig ganska snabbt att den President-inspirerade svarta plastlänken hela tiden öppnade sig. Ingen fara. Jag försåg honom med med ett grönt natoband. Det blev snyggt och kompisen var nöjd.

Men så idag visade han mig klockan igen. I morse hade den varit ute i morgonkylan och det var tydligen en riktig pärs för årets klockmärke 2009 (sic!).

Visst förstår jag att Triwa främst gör färgglada modeklockor men att en klocka för 1000 kronor tappar sina index i minusgrader är allt annat än okej. Pinsamt!

Nygammal kombo

Inspirerad av gårdagens wrist shots gjorde jag idag ett eget försök. Dwellern – som inte tycks kunna slita sig från mig – bars idag på ett lilabrunt tygband.

Dagens kombo

Dweller på blått tygband.

Dagens bild

Vi har tidigare berättat om en vän och hans köp av en LV-sub. Klockan har också fortsättningsvis burits med svart ring – och nu även på natoband.

Riktigt Bond-Nato?

Under många år har det varit populärt för klocknördar att bära sina dyrgripar på ett svart- och grårandigt tygband som sålts under benämningen "Bond-nato".

Många gillar den estetiska kontrasten mellan dyr klocka och enkelt tygband, samtidigt är det bekvämt runt handleden och man kan låtsas att ens lyxklocka egentligen är ett oömt tidsinstrument redo att tjäna bäraren i strid.

Men vän av ordning har alltid irriterat sig på Bond-bandet. I klockkretsar har det varit praxis att beklaga sig över den bristande realismen i det tvåfärgade bandet. Någon med alldeles för mycket fritid har nämligen specialstuderat det beryktade filmklippet ur Goldfinger och kommit fram till att det riktiga Bond-natot minsann inte har två färger utan tre.

Ivrigt påhejad av entusiaster på klockforum runt om i världen bestämde sig det lilla amerikanska företaget Corvus Watch Company att göra slag i saken och tillverka ett riktigt Bond-band.

"After meticulous research and months of development" introducerades så banden till sist i våras och tycks ha blivit en succé. Jag tycker själv att banden är snygga, men det är ett par saker som bör påpekas. Om vi bortser från den uppenbara risken att färgnyanserna som har konstaterats bara är en artefakt, ett resultat av färgblödning från en snart femtio år gammal inspelning, kan man sammanfatta min kritik i följande punkter:

1. James Bond är en uppdiktad figur. Vilket band skådespelaren Sean Connery bar eller inte bar sin klocka på i spelfilmen från 60-talet säger inget mer än just det.
2. Om nu spelfilmsrealism in absurdum är ens mål, varför inte börja med att köpa en Rolex Submariner ref 6538?
3. Varför ser jag inga Bond-bandsentusiaster som bär 16-millimetersvarianten, det givet mest realistiska?
4. Tygbandet från filmen saknar den extra tygflärpen som skyddar klockan vid bandstiftshaveri och är därför bevisligen inte ett natoband.

Men det är ju ganska snyggt, som sagt.

Tips: billiga natoband

Vi på Tidsfördriv bär gärna våra klockor på natoband, och det här erbjudandet lockar åtminstone oss: band för $12 (ca 85 kr) inkl frakt förutsatt att du beställer minst två band. Ett riktigt kap. Eller som annonsören själv skriver: 

You can pay more, but you won't get a better strap.

Köp!

Kontraster

Det är någonting med att köpa en super-rare trettio år gammal dykarklocka i helguld för drygt hundra tusen kr och sen nonchalant bära uret på ett svart nylonband som jag bara älskar.