Vykort

Valda delar av Tidsfordriv befinner sig pa sydligare breddgrader och halsar hem med foljande actionbild.

Om grundämnet titan i klockor

Förutom att titan låter häftigt och ser snyggt ut finns det flera andra orsaker till att det passar bra som klockmaterial.

Titanet är lika starkt som rostfritt stål men 45 % lättare. En del menar att detta gör klockan för lätt – men det är ett grunt argument. Att en klocka väger mycket utgör inget egensyfte och det finns flera andra, betydligt bättre, indikatorer på en klockas kvalitet än dess vikt.

Vidare har titan en låg termisk ledningsförmåga. Vad innebär det? Jo, även om alla metaller är någorlunda bra ledare av värme så gör t ex stål och guld detta mycket bättre än titan. För dig som klockbärare betyder det att en rumstempererad stålklocka känns kall när den sätts på armen, men inte en titanklocka. På samma vis förhåller det sig med stålklockor och värme; solljuset värmer snabbt upp materialet som kan bli obehagligt att bära. Titanklockan har inte heller detta problem.

Korrosionsbeständighet är en annan av titanets fina klockegenskaper, detta gäller framför allt i saltvatten varför materialet gör sig utmärkt i dykklockor.

Nackdelar då? Nja, titan är betydligt dyrare än rostfritt stål – men det har väl å andra sidan aldrig hindrat någon klocknörd tidigare.

Nyförvärv: Oris Meistertaucher

Som en del läsare redan hunnit upptäcka, avslutades klockåret 2009 för min del med ett inköp av en Oris. Valet föll till sist på en Meistertaucher, en 1 000-meters titandykare vars mest utmärkande drag är att det är en regulator – det vill säga att tim-, minut- och sekundvisarna sitter på olika axlar. Jag har sedan tidigare varit inne och nosat på området, och när ett fint exemplar dök upp på eBay slog jag till. I veckan kom FedEx och nu har jag burit klockan några dagar.

Och mina intryck är nästan enbart positiva! Först och främst var jag ganska orolig för storleken. Orisen mäter in på modiga 44 mm, och eftersom jag knappast har skogshuggarhandleder var jag rädd att det hela skulle se uppenbart fånigt ut. Men jag tycker att Orisen klarar sig fint även på mina handleder. Visst, klockan märks och syns kanske något mer än vad jag är van vid, men den är inte vulgär. En avgörande faktor till att klockan kanske uppfattas mindre än vad den är kan vara att den visserligen är 44 mm vid basen av klockan men att den är 42 mm eller ännu mindre om du mäter på vridringen.

Vad gäller kvalitetsintryck och känsla måste jag återigen berömma Orisen. Klockan känns definitivt som en klocka i den högre skolan, den är ett rejält steg upp från Seiko och påminner närmast om en Omega vad gäller finish och känsla i krona, vridring, länk etc.

Urtavlan är riktigt vacker och mycket välarbetad med applicerade index, ett knappt skönjbart men tilltalande vågmönster i kolfiber och datumet diskret mot svart bakgrund vid 6. 
Vidare uppskattar jag Orisen för att den just är en Oris. Orisdykarna har ett helt eget formspråk och känns genast igen. Och det är mer än vad man kan säga om de flesta av de stora drakarna på marknaden. Visst är t ex en Planet Ocan snygg, men den bygger ändå betydligt på det klassiska Submarinerstuk som agerat branchstandard sedan 1950-talet.

Jag menar att Orisdykarnas unika och knubbiga formspråk i sig är en riktig prestation i en klockvärld som i princip bygger på likriktning och konservatism. Flera designgrepp har blivit synonyma med Orisdykarna: den egna no nonsense-lösningen vad gäller infästningen mellan länk och klocka där Oris helt sonika eliminerade konceptet med ändlänkar är ett exempel. Kronan vid kl 4 och det högglanspolerade titanet (när såg du det på en klocka sist?) är två andra.

Köp: kul Oris

Hade jag inte precis slagit till på en annan modell hade den här rackaren legat risigt till. Skönt lumad tavla, Oris charmiga knubbighet och helt i titan. Och för kaffepengar!
Tidsfördriv säger: köp!

Nackdelen med WTB

Nyligen blev jag sugen på att byta ut min Seiko Black Monster och köpa en Oris istället. Klockan skulle ha ungefär samma funktion i samlingen, nämligen den som en tuff och stor dykare att bära i situationer då en Rolex känns olämplig.

Jag har alltid gillat Oris. Dels förtjänar de respekt av den enkla anledningen att de aldrig har gjort batteriklockor utan hållit fast vid mekaniska urverk sedan början av förra seklet, dels gillar jag deras utmärkande design på klockorna i dykarserien.

Efter att ha funderat ett slag bestämde jag mig för att satsa på en 1000 meters titandykare, Oris TT1 Professional Divers Regulator (med det smidiga referensnumret 649 7541 71 64), också känd som der Meistertaucher.

Nu är dessa pjäser inte alldels smidiga att få tag på. På eBay säljs de nya från knappt under 10 000 SEK, vidare fann jag en amerikan som hade ett komplett set i fint skick för 6000 SEK, och en fyra veckor gammal annons där en hade gått för samma pris. Det bör påpekas att dessa priser får korrigeras upp runt 25 % om leveransen stoppas i tullen.

För att komma ifrån strul med EU-import och långa leveranstider bestämde jag mig för att posta en WTB, en Want to Buy-annons, på ett stort svenskt klockforum. Och jag fick napp! En trevlig kille i Stockholm hade en klocka som han var inte bar så mycket längre och var redo att sälja. Men han ville inte säga något pris, utan bad mig komma med bud.

Hans klocka var i fint – men väl använt – skick och hade varken något extra band eller den charmiga väskan klockan levereras i. Jag svararade att jag nog kunde tänka mig att ge 4000 – 5000 SEK, beroende på skick och servicebehov. Döm av min förvåning när säljaren svarade att han snarare tyckte klockan var värd 10 000 – 12 000 SEK!

Jag behöver knappast påpeka att det inte blev någon affär. Men frågan är varför? Hade jag verkligen missbedömt klockans värde så grundligt? Risken är att det faktum att jag lade ut en WTB-annons påverkade mina chanser till ett bra pris negativt. För många säljare signalerar nog en WTB till viss del desperation, och de ser en chans att pressa upp priserna.

Drömmen om en Oris fortsätter...

Oris Regulator eller Bulova Accutron, anyone?

Mycket Rolex på Tidsfördriv, men ingen regel utan undantag. Såg den här Orisen på Kaplans och blev lite sugen.
Visst, för drygt 8000 kr finns det mycket annat som säkert går före, men jag tycker ändå den här var charmig. Regulator är tool!

Gillar också den här Bulovan i 18 karats guld. Under 4000 kronor och med det legendariska stämgaffelsverket. Nice!