Tidsfördriv

Nyfunnen uppskattning för premiumsegmentet

2010-02-17T14:27:00.005+01:00

Jag har tidigare i den här bloggen uttyckt viss skepsis mot de nya så kallade "premiummärkerna" med sina överdrivet höga priser, extremt komplicerade verk och fantasifulla design.

Priserna de begär för de här kreationerna till armbandsur är så löjligt högt att man generas. Sällan har väl kvaliteten varit så låg i förhållande till priset som för just dessa pjäser?

Men så slog det mig! Det beror förstås helt på vilket perspektiv man har. Jag har betraktat hela fenomenet från en klockidiots aspekt. Men tänk istället att det här var en smyckesblogg. Lisa och Linas smyckesblogg "Stardust".

Ur deras – det vill säga smyckesfolkets – perspektiv, är klockor som Roger Dubuis, Dewitt, Richard Mille och Frank Muller givetvis underbara tingestar. De ser på de här uren som ett vackert smycke vars delar är så elegant sammanvävda att det dessutom råkar visa tiden, typ.

Ser man på premiumklockorna ur det perspektivet är det faktiskt svårt att inte låta sig imponeras.

Grader i helvetet

2010-02-15T19:38:00.003+01:00

Ibland när jag är orolig att min Oris är för stor kollar jag på den här bilden.

Tysk militärdykare: IWC Ocean Bund

2010-02-10T00:16:00.007+01:00

För trettio år sedan var den tyska marinen (BUND) i behov av nya dykklockor. Jobbet gick till IWC, International Watch Company, som hade en lång tradition av samarbete med flera länders militärmakter. De hade i samma veva, och i samarbete med Porsche Design, släppt den civila klockmodellen Ocean 2000 som var en av de allra första klockorna på marknaden i titan. IWC garanterade sin Ocean 2000 till just 2 000 meters vattentäthet, en enorm prestation i en era då en Rolex Submariner gick ner till 200 meter och en Sea-Dweller från samma tillverkare var skyddad till 1 220 meter.

Tre varianter behövdes: en med kvartsverk, en mekanisk klocka och en som var helt antimagnetisk.

De tre olika varianterna skulle komma att användas av tre olika grenar av marinen. Den första gruppen – "Kampfschwimmer" – dyker inte djupt utan simmar i grunda vatten för att ta sig i land eller ombord på fiendeskepp. De fick kvartsklockorna, IWC ref 3314 och 3319.

Den andra gruppen, "Waffentaucher" eller attackdykarna, opererar mot militära mål under vattnet och fick de mekaniska klockorna med ref 3501, 3509 (i två varianter) och 3529.

Till sist "Minentaucher", mindykarna, som fick den antimagnetiska varianten ref 3519 AMAG. Även de allra minsta magnetfält, genererat från till exempel en klocka runt en dykares handled riskerade att detonera de bomber vars uppgift minröjarna hade att oskadliggöra.

Fortfarande idag används en del exemplar av de här klockorna av den tyska marinen och det är många klocksamlares våta dröm att komma över ett exemplar. Priserna är därefter. Just därför var det kul att min kompis K lät mig tillbringa en dag med hans ref 3509 med den speciella 3H-tavlan. Jag knäppte lite bilder för att föreviga tillfället. De tjusiga scrubsen och den härligt sterila miljön får man köpet...

Bevisat: den vita GMT:n finns på riktigt

2010-02-05T20:10:00.001+01:00

Den italienske samlaren Stefano Mazzariol har gjort det igen. Läs på hans blogg om den mytiska vita GMT:n och ta del av reaktionerna på VRF.

A little something for the ladies

2010-02-04T22:50:00.000+01:00

Kanske något till tjejen på Valtentindagen? Klockbälte formgivet av den australiensiska designern Kirrily Johnston.

Flavor Flav hade varit stolt!

Dagens bild

2010-02-03T20:46:00.000+01:00

Omegas läckra OS-SeMP

2010-02-01T22:54:00.007+01:00

Bond-Omegan har allt sedan den introducerades 1993 varit en självklar del av Omegas sortiment. Fler dykvarianter har tillkommit genom åren men den klassiska modellen med skeletterade visare, blå ring och vågmönstrad urtavla lever kvar än idag med få förändringar. Själv köpte jag i våras midsize-varianten med quartzverk, den bär min mor nu för tiden.

Klassiker i all ära, men det kan också vara kul med nya tolkningar av gamla favoriter. Omega är kända för att i tid och otid släppa limiterade specialvarianter av sina klockor och när nu företaget för 24:e gången är Official Timekeeper under ett olympiskt spel låter de inte tillfället undkomma. "The Seamaster Diver 300m Vancouver 2010 Limited Edition" släpps i 2010 exemplar och jag gillar verkligen utseendet på den. Fräscht med vit tavla och kul med röd ring.

En sak stör mig dock: OS-ringarna på sekundvisaren. Visst, det är kanske kul i början men personligen hade jag mycket hellre haft Omegas nya OS-klocka utan OS-attributen.

Nyförvärv: IWC 3536

2010-01-31T21:03:00.007+01:00

Jag tänkte bara lite kort presentera mitt senaste klockförvärv, en IWC Aquatimer ref. 3536 i titan. Modellen tillverkades mellan åren 1998 och 2005 och anses redan vara en modern klassiker bland IWC:s anhängare. Klockans tjusning enligt mig är kombinationen av en enkel stilren design och en robust funktionell konstruktion. Jag valde titanmodellen eftersom denna till skillnad från sitt syskon i stål har en helt matt finish. Blankpolerade ytor har inte på en sådan här klocka att göra. Den låga vikten gör tillsammans med en underbar länk att klockan sin storlek till trots är mycket skön att bära. Är det något som jag inte gillar så är det möjligtvis avsaknaden av kronskydd.

Här kommer lite bilder, enjoy.

Gold digger/Diamonds from Sierra Leone

2010-01-28T21:59:00.001+01:00

Säg hej till Kanye West.

En ful fisk

2010-01-27T18:37:00.001+01:00

Det är visserligen bara januari men redan nu kan Tidsfördriv presentera en stark kandidat till årets fulaste klocka. Dra ner persiennerna, göm farmor och lägg ungarna för här kommer...

American gun psyko forum

2010-01-26T20:02:00.003+01:00

Finns det något vackrare än en välkomponerad klock/kpist-bild?

Hur seriöst är John Mayers intresse för Rolex?

2010-01-25T23:16:00.000+01:00

Mycket seriöst.

Om Paulo Robertos Submariner

2010-01-22T12:03:00.001+01:00

Att Paulo Roberto bär en Rolex Submariner har varit känt länge. Den har figurerat både på flera bilder – nyligen på Cafés omslag – och setts runt hans (högra!) handled i diverse teveprogram. Med ett undantag.

När Paulo Roberto gör sin största teveproduktion hittills i form av Robinson Karibien lyser klockan tyvärr med sin frånvaro. Vad beror det på? Är Paulo rädd om sin 16610? Har han förbjudits att bära den av produktionsbolaget?

Själv har jag svårt att tänka mig en bättre klocka i det fuktiga Västindieninklimatet än just en Sub. Ändå, vecka efter vecka med Paulo, men ingen klocka.

Men så i lördags, nio avsnitt in i säsongen, hände det plötsligt! Paulo bar för första gången sin klocka. Äntligen, säger vi på Tidsfördriv och hoppas på en ny trend där klockan kommer bäras allt mer frekvent. Imorgon sänds nästa avsnitt. Kommer klockan vara på då?

Dagens bild

2010-01-21T09:39:00.001+01:00

Adieu: Tudor ref 7966

2010-01-19T17:39:00.000+01:00

Efter några månader runt handleden – men tyvärr mest i klocklådan – var det idag dags för min lilla Tudor ref 7966 att flytta vidare.

Sista dagen tillbringade vi tillsammans och då såg det ut så här.

Kärleksgåva

2010-01-19T08:05:00.001+01:00

Ringar i all ära, men visst är detta också en charmig idé?

Tidskapsel

2010-01-17T23:29:00.006+01:00

Då och då stöter man på klockannonser där ett gammalt objekt säljs till nyskick. En klocka som köptes någon gång för länge sedan men som av någon anledning blivit liggande. Kreativa annonsörer beskriver ibland objektet som varande i time capsule condition – som om klockan har legat i en tidskapsel.

En läsare skickade in ett gäng bilder på en 25 år gammal Rolex som nära nog verkar ha befunnit sig i just en tidskapsel. Ref 16808, helt i solitt gulguld, tillhör den första generationens Submariner som fick safirglas och kostade i mitten av åttiotalet 75 000 kronor. I dagens pengavärde är det i runda slängar dubbelt så mycket.

En kombination som man inte kan annat än kapitulera inför: superglammigt guldur och fullfjädrad dykklocka. Tidsfördriv gillar!

Försäljningsargument

2010-01-15T12:12:00.002+01:00

Pa turistorten dar jag befinner mig vimlar av klockforsaljare. De vill fa mig att kopa Rolex, Breitling eller Armani for 40 euro. Troligen blir det annu billigare om man stannar och forhandlar. Sjalv gillar jag inte fakeklockor, sa jag forsokte komma undan genom att peka pa armen och saga "No thank you, I already have a watch".

Tyvarr visade det sig att gatuforsaljarna hade svar pa tal och nar de papekade att "You can always have one more" maste jag erkanna att jag blev svarslos.

Bra argument.

Japansk Air-King

2010-01-14T20:00:00.007+01:00

Hiroshi Fujiwara är känd som innovatör och trendsättare inom det japanska gatumodet och benämns ofta som den japanska Harajuku-kulturens gudfader. Han har en egen Levi´s-linje som kallas Fenom och arbetar som konsult för både Nike och snowboardmärket Burton. Han har givetvis även satt tänderna i några av Rolex modeller. Nedan syns en PVD-behandlad Air-King med rosa inslag på visare och urtavla. Ovärdig, men cool. Möjligheterna att komma över en är minimala.

Mission Earth

2010-01-10T16:32:00.005+01:00

När IWC under fjolåret valde att plocka bort den populära ref. 3227-Ingenieuren ur sortimentet blev det mer eller mindre folkstorm bland anhängarna. Modellen ersattes av en något uppdaterad större variant kallad Mission Earth. Personligen tycker jag att den nya Mission Earth-Ingenieuren är riktigt läcker (om än inte riktigt lika snygg som Big Ingenieur). Framförallt gillar jag att den har kronskydd, vilket ger boetten en mer harmonisk form. Att den är några millimeter större än föregångaren ser jag inte som något problem.

Vykort

2010-01-10T16:31:00.000+01:00

Valda delar av Tidsfordriv befinner sig pa sydligare breddgrader och halsar hem med foljande actionbild.

Om grundämnet titan i klockor

2010-01-07T16:32:00.006+01:00

Förutom att titan låter häftigt och ser snyggt ut finns det flera andra orsaker till att det passar bra som klockmaterial.

Titanet är lika starkt som rostfritt stål men 45 % lättare. En del menar att detta gör klockan för lätt – men det är ett grunt argument. Att en klocka väger mycket utgör inget egensyfte och det finns flera andra, betydligt bättre, indikatorer på en klockas kvalitet än dess vikt.

Vidare har titan en låg termisk ledningsförmåga. Vad innebär det? Jo, även om alla metaller är någorlunda bra ledare av värme så gör t ex stål och guld detta mycket bättre än titan. För dig som klockbärare betyder det att en rumstempererad stålklocka känns kall när den sätts på armen, men inte en titanklocka. På samma vis förhåller det sig med stålklockor och värme; solljuset värmer snabbt upp materialet som kan bli obehagligt att bära. Titanklockan har inte heller detta problem.

Korrosionsbeständighet är en annan av titanets fina klockegenskaper, detta gäller framför allt i saltvatten varför materialet gör sig utmärkt i dykklockor.

Nackdelar då? Nja, titan är betydligt dyrare än rostfritt stål – men det har väl å andra sidan aldrig hindrat någon klocknörd tidigare.

IWC på Youtube: haute horlogerie?

2010-01-05T22:47:00.001+01:00

Lagom till alla årskrönikor och tillbakablickar på det gångna decenniet släpps en film där någon har filmat när IWC:s slagskepp: Portuguese Perpetual Calendar (PPC) slår om från 2009 till 2010.

Visst, det funkar, allt byts och formellt är väl kraven uppfyllda för en perpetual calendar. Det är såklart imponerande, men det är inte direkt instantaneous change vi snackar. Återkom när de fixat så klockan slår om på samma sätt som datumet på mina Rolexar.

New vs old

2010-01-05T00:10:00.000+01:00

Missa inte John Holbrooks utmärkta jämförande test mellan den nya och gamla tvåtonssubben.

JLC – om boxaren själv får välja

2010-01-02T18:29:00.009+01:00

Att klockmärken använder kända idrottare för att marknadsföra sina produkter är inget nytt. Rolex har under flera år haft Roger Federer som sin fanbärare och Omega brukar ofta använda sig av simmaren Michael Phelps i sina annonser. En ganska tydlig trend har dock varit att man riktat in sig på så kallade "överklassporter" som segling, golf, tennis etc.

Det är därför både otippat och lite roligt att superklassiska Jaeger LeCoultre nu använder sig av den gamle tungviktsmästaren i boxning, Lennox Lewis, som sin ambassadör.

Varning för fejkbärare

2010-01-01T20:38:00.001+01:00

Tidsfördriv har tidigare skrivit om fejkklockor och de som bär dem. Nu beläggs det som vi alltid har misstänkt: man ska se upp för personer med falska produkter.

Nyförvärv: Oris Meistertaucher

2010-01-01T17:08:00.005+01:00

Som en del läsare redan hunnit upptäcka, avslutades klockåret 2009 för min del med ett inköp av en Oris. Valet föll till sist på en Meistertaucher, en 1 000-meters titandykare vars mest utmärkande drag är att det är en regulator – det vill säga att tim-, minut- och sekundvisarna sitter på olika axlar. Jag har sedan tidigare varit inne och nosat på området, och när ett fint exemplar dök upp på eBay slog jag till. I veckan kom FedEx och nu har jag burit klockan några dagar.

Och mina intryck är nästan enbart positiva! Först och främst var jag ganska orolig för storleken. Orisen mäter in på modiga 44 mm, och eftersom jag knappast har skogshuggarhandleder var jag rädd att det hela skulle se uppenbart fånigt ut. Men jag tycker att Orisen klarar sig fint även på mina handleder. Visst, klockan märks och syns kanske något mer än vad jag är van vid, men den är inte vulgär. En avgörande faktor till att klockan kanske uppfattas mindre än vad den är kan vara att den visserligen är 44 mm vid basen av klockan men att den är 42 mm eller ännu mindre om du mäter på vridringen.

Vad gäller kvalitetsintryck och känsla måste jag återigen berömma Orisen. Klockan känns definitivt som en klocka i den högre skolan, den är ett rejält steg upp från Seiko och påminner närmast om en Omega vad gäller finish och känsla i krona, vridring, länk etc.

Urtavlan är riktigt vacker och mycket välarbetad med applicerade index, ett knappt skönjbart men tilltalande vågmönster i kolfiber och datumet diskret mot svart bakgrund vid 6.
Vidare uppskattar jag Orisen för att den just är en Oris. Orisdykarna har ett helt eget formspråk och känns genast igen. Och det är mer än vad man kan säga om de flesta av de stora drakarna på marknaden. Visst är t ex en Planet Ocan snygg, men den bygger ändå betydligt på det klassiska Submarinerstuk som agerat branchstandard sedan 1950-talet.

Jag menar att Orisdykarnas unika och knubbiga formspråk i sig är en riktig prestation i en klockvärld som i princip bygger på likriktning och konservatism. Flera designgrepp har blivit synonyma med Orisdykarna: den egna no nonsense-lösningen vad gäller infästningen mellan länk och klocka där Oris helt sonika eliminerade konceptet med ändlänkar är ett exempel. Kronan vid kl 4 och det högglanspolerade titanet (när såg du det på en klocka sist?) är två andra.

Köp: kul Oris

2009-12-28T23:42:00.000+01:00

Hade jag inte precis slagit till på en annan modell hade den här rackaren legat risigt till. Skönt lumad tavla, Oris charmiga knubbighet och helt i titan. Och för kaffepengar!
Tidsfördriv säger: köp!

Dagens klockterm

2009-12-28T23:36:00.000+01:00

Dagens klockterm är fulmodda: att ändra eller anpassa en klocka så att dess ursprungliga skönhet går förlorad. Främst vanligt på Seiko, men även mer högkalibriga pjäser kan bevisligen drabbas.

Dagens bild

2009-12-26T17:26:00.002+01:00

Julklapp

2009-12-24T21:30:00.002+01:00

Klickade hem en julklapp till mig själv på eBay idag – alla vet ju att de egna presenterna är bäst. Nu väntar den jobbigaste delen av ett distansköp: den olidliga väntan.

Hur allmänheten ser på klocknördar

2009-12-19T17:05:00.000+01:00

Precis som vi ser på killar som fotograferar en penna i flera olika vinklar på en guldspegel.

På samma sätt som allt man tänker när man ser annonsen ovan är "varför inte bara skriva med en gratis, reklamsponsrad blyertspenna?" tänker allmänheten om klocknördar "varför inte bara kolla tiden på mobilen?".

Dagens dubbel

2009-12-17T10:48:00.002+01:00

Mint condition

2009-12-15T22:02:00.002+01:00

What are you made of?

2009-12-12T23:44:00.001+01:00

Klockkris avhjälpt

2009-12-09T10:21:00.000+01:00

De senaste dagarna har jag lekt med tanken av att sälja av hela samlingen och köpa en Daytona istället. En fullständigt absurd idé såklart.

För att komma på bättre tankar jag har ägnat mig åt lite ego-läsning och nu känns det bättre.

Klockor på jobbet

2009-12-08T20:01:00.006+01:00

Jag jobbar till vardags på ett stort västsvenskt industriföretag. De flesta av mina kollegor bär antingen ingen klocka alls eller en Certina. Det mest spektakulära är en Datejust och ett par Planet Oceans med svart ring. Jag lever alltså i en ganska torftig klockmiljö. Därför blev jag både glad och förvånad när jag idag fick se en IWC Aquatimer Chronograph i titan på en besökande tysk kollega.

Dagens kombo

2009-12-07T23:17:00.000+01:00

1220 meter?

2009-12-07T22:23:00.003+01:00

En Submariner är vattenskyddad till 300 meter. En Bond-Omega likaså.

Samtidigt finns det en massa mer eller mindre obskyra dykklockor som – enligt urtavlan – är vattentäta till både 500 och 1000 meter. Jag vet inte varför, men jag känner alltid skepsis när jag ser extrema djupangivelser på klockor från små tyska tillverkare.

Men de får gärna bevisa mig fel.

Illa, Rolex!

2009-12-04T22:00:00.002+01:00

Produktionstekniska misstag sker både högt och lågt. Killen som hade köpt den här Milgaussen ny från AD visste inte riktigt vad han skulle ta sig till.

Ägaren publicerade fotona på ett stort klockforum och falangen med "frimärkssamlare" påpekade att klockan minsann kunde bli eftertraktad i framtiden.

Själv hade jag gått tillbaka till butiken och slagit näven i bordet.

Dagens bild

2009-12-02T08:31:00.002+01:00

Trist Triwa

2009-12-01T18:15:00.005+01:00

En vän bär en Triwa runt sin vänstra handled. Tyvärr visade det sig ganska snabbt att den President-inspirerade svarta plastlänken hela tiden öppnade sig. Ingen fara. Jag försåg honom med med ett grönt natoband. Det blev snyggt och kompisen var nöjd.

Men så idag visade han mig klockan igen. I morse hade den varit ute i morgonkylan och det var tydligen en riktig pärs för årets klockmärke 2009 (sic!).

Visst förstår jag att Triwa främst gör färgglada modeklockor men att en klocka för 1000 kronor tappar sina index i minusgrader är allt annat än okej. Pinsamt!

Finanskrisens inverkan på klockbranchen

2009-11-30T22:50:00.003+01:00

The New York Times har i sin Special Report: Watches från förra veckan flera intressanta artiklar.

I en artikel beskrivs hur den schweiziska klockexporten hittills 2009 har minskat med 26 % på världsbasis (- 42 % i USA och - 59 % i Ryssland) och hur detta har resulterat i att 3500 jobb inom klockindustrin har försvunnit bara i år.

Hur Rolex har påverkats av den svaga världsekonomin beskrivs i en egen artikel. Rolex, som inte är börsnoterat, brukar vara hemlighetsfulla inte bara med sina produkter utan också med sina ekonomiska förehavanden. Det spekuleras dock i ett tufft år och en nedgång på en tredjedel (närmare en miljard US-dollar) nämns i artikeln – något som tillskrivs den tidigare nämnda nedgången på den amerikanska marknaden. En fjärdedel av Rolex-klockorna går på export till USA.

Ytterligare en artikel tar upp den tidsinställda bomb som servicebehovet av avancerade mekaniska klockor sägs utgöra. Att serva klockor är kostsamt både för kunden och för klockföretaget och dessutom tidskrävande. Om klockägare hade valt att skicka sina klockor på service i den utsträckning som rekommenderas hade ekvationen inte gått ihop.

När servade du ditt favoritur senast?

Moddad GMT IIc

2009-11-30T20:56:00.002+01:00

Tidsfördriv brukar slentriandissa hemmamoddade klockor, men det här var onekligen intressant.

Här är ett annat exempel på hur det kan se ut, det är en tysk samlare som har fått sin AD att att borsta länken åt honom.

Handdragen?

2009-11-27T17:44:00.013+01:00

Den svenska gråhandlaren Uret.se väljer konstigt nog att klassificera Omegas Aqua Terra med det nyutvecklade caliber 8500-verket som en handdragen klocka. Rätt anmärkningsvärt att en klockhandlare inte känner igen ett automatiskt urverk på en klocka med en transparent bakboett. Efterblivet, hävdar Tidsfördriv.

Uppföljning: När Kaplans har fel

2009-11-27T16:46:00.002+01:00

I ett av de allra första inläggen på Tidsfördriv diskuterade vi om Kaplans möjligen hade undervärderat en viss Heuer Monaco. Klockan, som bjöds ut för 9 000 kr, klubbades till sist i helgen.

Slutpriset blev 64 800 kr inklusive avgifterna.

Dagens bild

2009-11-26T00:26:00.004+01:00

Beater

2009-11-24T00:40:00.002+01:00

Tidsfördriv firar 100 inlägg med ett foto på en klocka i samlingen som gör sitt jobb i det tysta, en pålitlig kamrat som tickar på utan att vara märkvärdig.

En del har svårt för den moderna designen och föredrar andra varianter men för mig är Seikos Black Monster nära nog den perfekta beatern.

Jag hade tidigare den orange varianten som förvisso var kul men den svarta är ett strå vassare och kan med lätthet bäras till det mesta.

Tidsfördriv säger: köp!

Ingen kommentar

2009-11-20T21:15:00.000+01:00

Nya premiummärken

2009-11-18T17:57:00.002+01:00

Vad har Roger Dubuis, Dewitt, Richard Mille och Frank Muller gemensamt?

Jo, de har alla försökt utmana gamla drakar som Patek Philippe, Vacheron Constantin, Breguet, Girard Perregaux, Rolex och A. Lange & Söhne genom att skapa klockor efter ungefär samma formel:

Vad säger din klocka om dig?

2009-11-17T22:36:00.001+01:00

I samband med den stora auktionen som hölls i helgen där förre detta storskojaren Bernard Madoffs prylar gick under klubban lät tidningen Daily Mail en klockexpert vid namn Ken Kessler kommentera en del av pjäserna.

Nu har jag inte kollat med honom, men jag antar att Bob särskilt gillar den här hyllningen till Rolex Explorer:

This is the definitive no-nonsense wristwatch for real men. Simple and highly desirable.

Lume?

2009-11-17T22:13:00.000+01:00

Äntligen! Allt du någonsin velat veta om lume men inte vågat fråga.

Rolex baksida

2009-11-16T22:05:00.000+01:00

Rolex-klockor är (ö)kända för sina tråkiga baksidor. Här har vi ett orepresentativt par.

Svart Dipsy till salu

2009-11-08T13:12:00.000+01:00

Tycker du att Rolex Deep Sea är för vanlig, för stålfärgad och ehrm... för billig?

Då är nog Pro-Hunters svarta variant ett bra alternativ. Nu ligger ett exemplar ute på James List.

Nyförvärv: Tudor Prince Oysterdate

2009-11-07T14:07:00.000+01:00

Ännu en 34-millimetare till samlingen. Den här Tudorn är från ca 1980-81 och har ett helt nytt vikt Oyster och ett nytt glas. Den härligt klarblå tavlan i helt perfekt skick och en alldeles fräscht nyputsad boett gör att man utan tvekan kan benämna klockan som i nyskick.

Klockträff i Göteborg

2009-11-07T13:25:00.001+01:00

Att vara klockintresserad är en bra hobby, men den skiljer sig en del från att gilla spela badminton, gå på dans eller vara medlem i en teatergrupp.

Det kan lätt bli lite ensamt. Har man tur finns det någon i närheten som delar ens intresse men annars blir den mesta kontakten med likasinnade ofta via nätet.

Just därför var det så kul i torsdags när femton entusiaster från Västsverige samlades för klockträff. En liten presentation med tillhörande kaffe i den lokala Rolexbutiken följdes av några öl på Avalon runt hörnet. En väldigt lyckad kväll!

Matchy-matchy

2009-11-03T23:21:00.000+01:00

Nackdelen med WTB

2009-11-01T21:58:00.002+01:00

Nyligen blev jag sugen på att byta ut min Seiko Black Monster och köpa en Oris istället. Klockan skulle ha ungefär samma funktion i samlingen, nämligen den som en tuff och stor dykare att bära i situationer då en Rolex känns olämplig.

Jag har alltid gillat Oris. Dels förtjänar de respekt av den enkla anledningen att de aldrig har gjort batteriklockor utan hållit fast vid mekaniska urverk sedan början av förra seklet, dels gillar jag deras utmärkande design på klockorna i dykarserien.

Efter att ha funderat ett slag bestämde jag mig för att satsa på en 1000 meters titandykare, Oris TT1 Professional Divers Regulator (med det smidiga referensnumret 649 7541 71 64), också känd som der Meistertaucher.

Nu är dessa pjäser inte alldels smidiga att få tag på. På eBay säljs de nya från knappt under 10 000 SEK, vidare fann jag en amerikan som hade ett komplett set i fint skick för 6000 SEK, och en fyra veckor gammal annons där en hade gått för samma pris. Det bör påpekas att dessa priser får korrigeras upp runt 25 % om leveransen stoppas i tullen.

För att komma ifrån strul med EU-import och långa leveranstider bestämde jag mig för att posta en WTB, en Want to Buy-annons, på ett stort svenskt klockforum. Och jag fick napp! En trevlig kille i Stockholm hade en klocka som han var inte bar så mycket längre och var redo att sälja. Men han ville inte säga något pris, utan bad mig komma med bud.

Hans klocka var i fint – men väl använt – skick och hade varken något extra band eller den charmiga väskan klockan levereras i. Jag svararade att jag nog kunde tänka mig att ge 4000 – 5000 SEK, beroende på skick och servicebehov. Döm av min förvåning när säljaren svarade att han snarare tyckte klockan var värd 10 000 – 12 000 SEK!

Jag behöver knappast påpeka att det inte blev någon affär. Men frågan är varför? Hade jag verkligen missbedömt klockans värde så grundligt? Risken är att det faktum att jag lade ut en WTB-annons påverkade mina chanser till ett bra pris negativt. För många säljare signalerar nog en WTB till viss del desperation, och de ser en chans att pressa upp priserna.

Drömmen om en Oris fortsätter...

En Oysterquartz utan batteri

2009-11-01T11:52:00.008+01:00

Under en kortare period före lanseringen av Oysterquartz-serien valde Rolex att montera mekaniska kaliber 1575-verk i det nydesignade Oysterquartz-caset. Resultatet blev ref 1530 i stål och ref 1630 i stål-guld. Den mekaniska "Oysterquartzen" tillverkades i omkring 500 exemplar och är idag ett eftertraktat samlarobjekt.

Nygammal kombo

2009-10-30T22:57:00.002+01:00

Inspirerad av gårdagens wrist shots gjorde jag idag ett eget försök. Dwellern – som inte tycks kunna slita sig från mig – bars idag på ett lilabrunt tygband.

Härliga wrist shots!

2009-10-29T14:24:00.002+01:00

Rolexsamlaren Bernhard vet hur man knäpper sköna wrist shots som visar mer än bara urtavlan. Tidsfördriv gillar!

Dagens bild

2009-10-28T17:57:00.004+01:00

Seikos designmiss

2009-10-28T17:52:00.004+01:00

Nej, svaret till frågan jag ställde på var inte tänkt att vara varken saxad, svart eller blästrad. Tanken var istället att sätta fingret på ett helt obegripligt designval på en annars stabil klocka.

Helt ärligt vet jag inte hur mycket klockan på bilden är. Som jag ser det finns det två* möjliga tolkningar.

1. Klockan är 20:31 och tjugonåt sekunder. Argument som talar för detta är att en sekundvisare oftast indikerar tiden på den långa av sina två ändar.

2. Klockan är 20:31 och femtionåt sekunder. Argument som talar för detta är att lysmassan är placerad på denna ände av sekundvisaren, varför varje avläsning i mörker annars skulle behöva korrigeras -30 sekunder.

Problemet är inte unikt för just SKX007, tvärtom har formgivargänget på Seiko valt den här lösningen på flera av sina dykare. Fortfarande obegripligt. Eller finns det kanske någon rimlig förklaring som har gått Tidsfördriv förbi?

* Hej, lustigkurrar som vill påpeka att klockan minsann lika gärna kan vara 08:31!

Vad är klockan?

2009-10-26T20:31:00.000+01:00

Dagens fråga: vad är klockan på Seikon ovan?

Söndagsklocka

2009-10-25T13:55:00.001+01:00

Jag vet inte varför men just på söndagar blir jag alltid lite sugen på att bära en stor och vulgoglammig Breitling.

Begäret brukar dock mattas framåt kvällen och lagom till måndagen finns det inte kvar nästan alls.

Daytonan – ett produktionstekniskt redskap

2009-10-24T16:00:00.016+02:00

I sin katalog beskriver Rolex sin gulgulds-kosmograf i följande ordalag:

"116528 Oyster Perpetual Cosmograph Daytona,
kronometer i 18 k guld. Oysterlockarmband med Oysterclasp och Easylink. Kalibrerad ring runt urtavlan för beräkning av hastigheter, produktionstider, etc. Inskruvbara tryckknappar.
Vattentät till 100 m. Självuppdragande. Safirglas."

Det är svårt att inte dra lite på smilbanden när man läser stycket om hur den kalibrerade ringen med fördel kan användas för att beräkna produktionstider. Tänk er själva en svensk verkstadschef stå och klocka sina anställda med en guld-Daytona.

För den uppmärksamme läsaren finns det ett fel i inlägget.

Dagens bild

2009-10-24T08:20:00.000+02:00

Dröm om bilhandlarklocka

2009-10-22T22:49:00.007+02:00

Rolex Day-Date är en skönt glammig modell som enbart erbjuds i ädelmetall. Mest klassisk är den såklart i gulguld, och i hemlighet har jag alltid varit sugen på en. Mycket talar mot ett köp, såklart.

Förrutom det faktum att det då är en Rolex i solitt gulguld (på någon nivå själva definitionen av smaklöshet) har priset alltid varit en avskräckande faktor. Men så hittar jag den här.

En prislapp på under 34 000, vilket makalöst fynd! Visserligen skulle ett köp – i den mån det inte redan skett – direkt få omgivningen att diskutera tvångsvård, men jag kan inte sluta fascineras av klockan. Visst är den härlig!

Såklart kommer det att stanna vid en dröm, tillfällena då en Rolex President är ett trovärdigt alternativ är så försvinnande få.

Samtidigt har jag en bild i huvudet jag inte kan slå bort. Jag ser mig själv gående barfota längs en strand anspråkslöst klädd i upprullade chinos och en lätt urtvättad vit t-shirt. Solen håller på att gå ner och jag funderar på om jag ska ta ett kvällsdopp eller inte. Runt vänsterarmen hänger en löst sittande 1803:a.

En dag, mina vänner, en dag...!

Tidsfördriv säger: köp!

Dagens kombo

2009-10-21T20:40:00.004+02:00

Dweller på blått tygband.

Stryktålig lyxklocka?

2009-10-20T17:55:00.000+02:00

Alla vet att Rolex framgångsrikt har byggt myten om sig själva som tillverkare av världens bästa klockor.

Hårda, tuffa pjäser som klarar det mesta och därför valdes som klocka av såväl stridade förband, yrkesdykare och revolutionärer.

Men det var väl i ärlighetens namn mest förr? Idag tillverkar väl Rolex främst lyxklockor, med sina vitguldsinfattade index och sina dyra prislappar?

Eller...?

Note to self

2009-10-20T09:55:00.001+02:00

Nästa gång jag är på USA:s västkust får jag inte glömma att besöka det här stället.

Egen patina och andras repor

2009-10-19T21:00:00.000+02:00

Nog för att jag oftast köper mina klockor "pre-loved", men det är också något speciellt att vara första och enda ägare till en klocka. Den här Sjöö-Sandström Royal Steel Rex bar jag dygnet runt i närmare tio år innan jag började byta klocka som andra byter strumpor.

Och jag vet att varanda märke, varenda repa, har gjorts av mig.

Jag säljer den aldrig.

Dagens bild

2009-10-16T18:48:00.001+02:00

Breaking news, första bilden på Haldan!

2009-10-15T12:54:00.003+02:00

Många har tvivlat på om den nya Haldan över huvud taget existerar, men nu ska väl belackarna ändå hålla tyst? Det är inte utan stolthet som Tidsfördriv kan publicera den första läckta bilden på Haldas nya, här med sin analoga modul.

Tankar om Panerai

2009-10-12T21:24:00.003+02:00

Jag är splittrad till klockmärket Panerai.

Trots att designen onekligen är lyckad och att klockorna framgångsrikt spelar på ett historiskt arv är det alltid ett ord som kommer till mig när jag faktiskt ser en fäst runt någons handled: dörrvakt.

Det går inte att neka till att en Panerai är stor. Men är den för stor? Det beror ju såklart i viss mån på bärarens handled och övriga anatomi men för de flesta av oss är det nog så. En Panerai kräver sin karl; du vill att det ska ut som att du bär din klocka – inte tvärtom.

Samtidigt måste jag erkänna att jag har mjuknat litet på senare tid. Mina favoriter återfinns båda i den så kallade Historic-kollektionen och har det gemensamt att de är 44 mm och har enklast möjliga design.

Min första favorit är PAM 000 Logo, med sin svala design och snygga Panerai-märke. Gör sig extra bra på OEM-gummit eller varför inte ett svart zuluband? Hade helst sett att den var matt istället för putsad, dock.

PAM 176 har en borstad finish i titan och den läckra sandwich-urtavlan. Tyvärr har den display back, något jag alltid har varit allergisk mot. Men grann är den.

Sammanfattningsvis är jag lite sugen på en Panerai, men tvekar rejält på grund av storleken och just nu är det mycket annat som ligger högre upp på listan.

Om Klorin och vridringsinlägg

2009-10-11T16:53:00.001+02:00

En del samlare gillar den look som ett blekt vridringsinlägg ger. Klockan ser ut att vara precis så använd som den bör vara.

Men om ens bezel insert inte är ett dugg slitet utan snarare nytt? Vad ska man göra då, förutom att använda klockan flitigt i sådär 30 år? Vissa tycker sig ha funnit en bra genväg genom att på konstgjort vis bleka ringen med diverse kemikalier som Klorin.

Tyvärr missar de en sak. Ett genom tidens tand slitet inlägg tenderar att vara mer slitet i periferin än närmast glaset, helt enkelt eftersom det är ett mer utsatt område.

Mer otäta Rolex

2009-10-09T23:22:00.005+02:00

Nu är inte tanken att Tidsfördriv ska nischa sig ytterligare och bara fokusera på vattenläckande guld-Rolexar men...

...den här förtjusande pjäsen för bara 13 000 SEK blir man bra sugen på! Minimalistisk design i skön sjuttiotalsstil, totalt olik det klassiska Oyster-caset. Perfekt som oväntad dressklocka istället för det mer givna val som Omega eller JLC.

Komplett med allt inklusive en fin presentask och dessutom med tuff provenance!

Köp!

(Edit 2009-10-12: nu prissänkt till strax under 11 000 SEK. Köprekommendationen kvarstår!)

Den ultimata lyxstålsportklockan

2009-10-09T16:21:00.000+02:00

Gérald Genta har gjort sig ett namn i klockkretsar främst för sina kreationer från 1970-talet. I det här testet låter man två av hans allra vackraste skapelser duellera: Pateks Nautilus och AP:s Royal Oak.

Vilken är den ultimata lyxstålsportklockan?

Definitionen av en WIS

2009-10-08T22:31:00.001+02:00

Du vet att du är klocknörd om du blir besviken när du inser att du missat att beundra din klocka när visarna står i den klassiska tio över tio-postitionen.

Tudor Snowflake: köp!

2009-10-07T08:03:00.003+02:00

Tudor kan vara ett kul alternativ eller komplement till en Rolex. En Submariner date ref 1680 är dyr men den här kostar drygt 16 000, långt under hälften av priset för den billigaste Rolex-varianten.

Tidsfördriv säger: köp!

Klocka jag saknar: Seiko SKZ211

2009-10-06T21:49:00.007+02:00

Jag köpte min Seiko SKZ211 för ungefär ett år sedan och sålde den sex månader senare. Men jag saknar den fortfarande.

SKZ211 kallas för antingen Land Shark, Atlas eller Gadget och är en charmig halvdykare i Seikos glada 5 Sports-serie.

Den var 42 mm, hade skruvad krona (åtminstone den ena, hrm...) och det bland Seikos sportmodeller så vanliga cal 7S36 som urverk.

Med hjälp av ett intrikat samspel mellan solens position på himlavalvet och den vridbara innerringens kompasskala sades klockan även vara förmögen att agera nagivationsinstrument. Av denna funktion märkte jag föga.

Men jag gillade klockan mycket och den tjänade mig bland annat väl under de tuffa förhållanden som råder i en starkt klorerad turistpool på Kanarieöarna. Atlasen är ett givet minne i min hjärnas avdelning för "roliga klockhistorier" sedan den varje frukostbuffé under en chartervecka i vintras agerade utsökt kontrast mot den övriga församlingens (tyska män i 70-årsåldern) nästan unisona val: en Datejust i tvåton.

Vissa kombinationer...

2009-10-04T14:25:00.007+02:00

lirar helt enkelt inte.

Djävulens advokat

2009-10-02T08:22:00.003+02:00

Låt oss vara ärliga. Man kan prata kvalitetskänsla, heliumventiler, urverksspecifikationer och stolt historia hur mycket man vill. Det som tills avgör, i varje fall för mig, vad för klocka som till sist sitter på vänsterarmen är estetiken. Kalla mig ytlig, men den klocka jag bär avgörs till största delen helt enkelt av hur snygg den är.

Jag älskar min nya Dweller. Designen på ref 16600 är för mig optimal. Jag älskar den kraftiga looken som klockan utrålar. Det må vara få saker som skiljer ut Rolex 40-millimetersklockor från varandra men i varje sådan variabel menar jag att Sea-Dwellern briljerar. Dess proportioner i varje led kompletterar varandra, designen känns självklar. Höjden är något tjockare än på övriga sortimentet, men den är långt ifrån för stor eller känns klossig. (Klossiga klockor ser ut så här.) Urtavlan är något mindre än hos lillebrorsorna 16610 och 14060 – istället är vridringen kraftigare. Skillnaderna är små och det krävs om inte ett tränat så ett åtminstone intresserat öga för att detektera dem.

Kort sagt, Dwellern är en riktigt, riktigt snygg klocka. Men om jag skulle kunna ändra något på klockan som irriterar mig, vad skulle det vara?

* Den stansade Oyster-claspen. Har alltid ogillat greppet att fabulera länkbitar över låset. Dessutom är det så taffligt gjort att ingen normalbegåvad betraktare någonsin skulle få för sig att gå på bluffen.

* Att länken och klockan har putsade ytor på sidorna. Om det inte hade varit för att jag ogillar fulmoddade Rolexar ännu mer hade jag nog varit kandidat för att borsta upp de ytorna. Har inget på en tool watch att göra!

Ingen lång lista men ändå inte helt triviala saker. Vad är det sämsta med läsarnas favoritklocka?

Om dykarklockors känslighet för armledssvett

2009-10-01T21:22:00.005+02:00

Tidsfördriv har vid tidigare tillfällen tagit upp hur delar av klocksamlandet medvetet eller omedvetet fjärmar sig från att betrakta bruksklockor som just klockor för användning och istället ser på dem som musieföremål. Klockorna bärs inte på armen, utan förvaras i bankfack och hanteras endast med vita bomullshandskar. De tickar aldrig utan lever ett stillsamt liv där de på sin höjd plockas ut någon gång per år och fotograferas. De är, kort sagt, frimärken.

Synd på så rara ärtor, säger jag. På VRF diskuterades i veckan något som för mig blir essensen av hela problemet. En glasklar vattendelare mellan musievurmarna och bruksfolket.

Så här:

En hängiven samlare och tillika urmakare vid namn Arthur har genom ambitiöst arbete kunnat konstatera att de bland samlare så populära "super dome"-glasen inte håller måttet för en dykarklocka och dess krav på vattentäthet. Det är något med utformningen av den välvda ytan som helt enkelt inte fungerar så bra över tid. Mikrosprickor bildas och fukt tar sig in i klockan och kan påverka både urverk och tavla. (Har du riktig tur kanske din fuktskadade urtavla blir den i samlarkretsar så hett eftertraktade och brunt missfärgade "tropic"-varianten...)

Rolex själva har vetat om det här i decennier, varför de sedan länge inte levererar de kupade glasen på sina dykarklockor. För – kom ihåg! – det är ju i faktiskt i dykarklocksbranchen som Rolex opererar.

Nåväl. Många samlare tycker att de kupolformade glasen är granna och har velat ha kvar dem och därför valt att inte uppgradera till nyare glas när kvalitetsproblemen blev kända. Eftersom det som alltid finns en tillgång/efterfrågan-komponent med i spelet har dessa (vad vattentäthet betraktar) odugliga varianter genom åren kommit att bli ganska värdefulla.

Arthurs inlägg är, som jag läser det, tänkt som en varning: "Era dykarklockor är inte vattentäta ens för svett från handleden! Se till att uppgradera!". Men reaktionen?

"I'm in search of superdomes for my DRSD and 5513 for the correct period look. Although this won't put me off the search, it will make me more careful in future and always put my vintage-domed watches back into the humidity controlled camera cabinet after use."

Ridå.

Sex anledningar till att jag inte gillar den nya 6R15-dykaren

2009-09-30T21:55:00.010+02:00

to dwell: 1. (intransitive, formal, literary) To live; to reside.

2009-09-29T17:42:00.000+02:00

Säg hej till min nya kompis.

En Rolex som tar in vatten?

2009-09-27T22:22:00.002+02:00

Rolex är för mig och i princip alla andra synonymt med sin vattentäta Oyster-boett och sin skruvade krona. Men Rolex har också en dressigare kollektion med klockor som går under namnet Cellini. Utan att veta gissar jag att av hundra Rolex som säljs tillhör högst en Cellini-kollektionen.

Och man kan förstå varför, Cellini känns lite... meningslös. Men! Vid vissa tillfällen i livet behöver man en snygg och dressad guldklocka, så enkelt är det. När jag såg den här 33-millimetersrackarn till salu på VRF för fullt rimliga 13 000 kr måste jag erkänna att jag blev sugen. 14 karats guld, manuellt verk och originalspännet kvar. Läcker!

Hade inte spargrisen nyligen pulveriserats av ett annat inköp (presenteras inom kort!) hade jag varit sugen. Men istället uppmanar jag läsarna:

Köp!

AP – Zlatans val

2009-09-27T18:25:00.000+02:00

Ofta gör en begränsad budget att man får styra sina preferenser till något man faktiskt har råd med. Hur mycket jag än vill så kan jag inte köpa mig en Comex-sub, så enkelt är det. Men om man inte hade de problemen? Om pengar inte var ett bekymmer, vilken klocka skulle man köpa då?

Zlatan köpte en AP.

IWC Aquatimer ref 3536

2009-09-23T12:00:00.013+02:00

I helgen hade jag förmånen att få bekanta mig med en av mina absoluta favoritklockor i teorin, nämligen IWC:s GST Aquatimer ref 3536. Trots högt ställda förväntningar är jag faktiskt inte besviken. Klockan är precis så gediget byggd som jag tidigare föreställt mig. Förmodligen är det som imponerar mest den kraftiga och följsamma länken (ja, jag vet att jag borde testa icke-Rolexar oftare). Även vridringen förtjänar dock ett omnämnande.

Något överraskande känns 3536:an rejält stor. Trots en skillnad på endast 2 mm diametralt mellan AT:n och en Submariner så känns IWC:n ganska mycket större. Detta vill jag delvis förklara med att den integrerade länken är mycket bred närmast infästningen för att sedan smalna av nedåt låset. Länken på min Oysterquartz har en liknande form och den ger OQ:n en maffigare uppenbarelse än den i millimeter räknat jämnstora mekaniska Datejusten, vilken har en klassisk Rolexlänk. Det är också möjligt att IWC:n ger ett skenbart större intryck pga en för dykur relativt sett stor urtavla i relation till vridringens bredd.

Lustigt nog är det just den avsmalnande länken och den stora urtavlan som gör 3536:an så förbannat snygg, så vem vet det kanske snart landar en klocka på fel sida 40 mm:s strecket hemma hos Bob. Här kommer iaf några bilder från Aquatimerns snabbvisit.

Ett stort tack riktas till E som varit vänlig nog att låna ut sin fina klocka!

Mångsidighet

2009-09-22T07:56:00.006+02:00

En av fördelarna med att äga en GMT II:a är att man med tre vridringsinlägg och två länkar kan skapa sig sex varianter av samma klocka.

Och då har vi inte ens nämnt natobanden...

Klockstyling: Frank & Rémy

2009-09-21T12:09:00.002+02:00

Frank & Rémy är två killar från Göteborg som gemensamt modebloggar på WHOCARESITSONLYFASHION. De är alldeles uppenbart estetiskt begåvade, men med klockkunnandet är det lite si och så.

När vi som brukligt en sen kväll spred lite näthat nappade killarna och skrev:

Alright gubbs, ni klagade på vår klocksmak, därför ger vi er i uppgift o ge oss tre tips på klockor som passar vår stil, up for the task?

Klart vi är!

Nu vet vi inte hur kapitalstarka våra modebloggande vänner är, så tipsen delas in i tre kategorier efter ekonomisk satsning.

Budget (max 10 000 kr): Det är sedan tidigare känt att en av killarna har en Breitling Chrono Colt II, en stabil kvartskronograf på drygt 41 millimeter (om den bärs ironiskt eller ej låter vi vara osagt). Ett roligare val tycker vi är någon schysst automatvariant på den tidlösa månklockan, Speedy Pro.

Omega har genom åren släppt otaliga varianter på det klassiska konceptet och de går utan större bekymmer att finna under tiotusenlappen. Med ETA:s 7750-verk som grund får man en tokstabil och lättservad klocka i en snygg förpackning på 39 millimeter.

Halvsatsning (max 30 000 kr): I den här kategorin bör de flesta män som tar sitt klockintresse på allvar befinna sig. Ett hundraprocentigt – men kanske lite fegt – val är att sikta in sig på klockornas Klocka, Rolex Submariner.

Världens mest klassiska klocka och en vinnare i alla lägen. Vare sig du frågar din tjej, din chef eller din mamma – alla gillar en Sub. Den fungerar lika bra till kostymen på bröllopet som på badsemestern eller vid bardisken. Det enda minuset med den här klockan är det faktum att dess massiva populäritet också har gjort den till piratkopierarnas favorit.

Helsatsning (max 100 000 kr): Här går vi all in! En klocka i den här prisklassen ska naturligtvis vara i ädelmetall, vad annars? Vi rekommenderar en IWC Portuguese 3714-15, en underbart vacker klocka, i det här fallet i kronografvariant. 41 millimeter som känns större tack vare den svala designen med minimal glasring och rejält tilltagen urtavla.

Så, mission accomplished!

Här är din Daytona

2009-09-20T21:55:00.002+02:00

Som klocknörd är det ibland svårt att undvika att koppla på sin – vid det här laget rätt så välkalibrerade – radar och i tid och otid skanna sin omgivning efter klockor. Oftast ser man såklart bara strunt, men då och då dyker det upp något som får en att dra på smilbanden.

När jag såg Svennis berätta om sitt liv reagerade jag direkt. Kan det vara...?

Yes, en Rolex Daytona. Respekt!

Super Case

2009-09-18T17:31:00.012+02:00

Som tidigare nämnts har vi på Tidsfördriv mycket svårt för Rolex nya formspråk.

Jag tycker att bilden nedan, på den gamla och den nya tvåtonsubben sida vid sida, tydligt illustrerar varför. De bredare bandhornen på denna nya modellen harmoniserar dåligt med den 20 mm breda (smala) länken. Detta gör att hela formen känns "off". Något som blir extra tydligt när den gamla modellen ligger bredvid som referens.

Nyförvärv: Tudor ref 7966

2009-09-18T15:04:00.002+02:00

Idag säljer Tudor klockor helt på egna meriter men dagens nyförvärv kommer från en era då Tudor var lillebror och Rolex storebror.

Tudor-klockorna såldes med Rolex-boett, Rolex-krona, Rolex-glas och Rolex-länk men hade modifierade ETA-verk istället för manufacturekalibrar under huven. Urverken var även vackert dekorerade med Tudor skrivet över rotorn.

Klockan, som är från början av 1960-talet, är 34 mm utan krona, precis som de senaste trenderna från New York förkunnar.

Tavlan – helt utan lysmassa – är otroligt vacker bakom det lätt välvda plexiglaset. Svärdsvisarna harmonierar perfekt med urtavlan och dess ursprungliga Tudor-symbol, rosen. Nu för tiden säljer Tudor sina klockor med en sköld som logga istället.

I köpet ingick inte den vikta Oysterlänk som klockan ursprungligen såldes med, eventuellt kommer en sådan att köpas in separat i framtiden. Annars är tanken att dressa upp hela kombinationen och bära klockan på en ödla eller alligator. Medan överläggningar pågår bärs klockan tillfälligt på natoband.

Dock verkar det inte som om klockan kommer bäras så mycket, då tjejen snabbt var framme och lade vantarna på godbiten.

Säga vad man vill om trender i klockstorlekar, men nog är detta en bra storlek även för en dam!

Rolex President

2009-09-17T13:10:00.002+02:00

Rolex Day-Date är en glammig men tålig pjäs – perfekt för yrkeskriminella med en känsla för estetik.

I senaste avsnittet av den hyllade teveserien Sons of Anarchy, om ett mc-gäng på fel sida lagen, bär gängledaren Clay Morrow mycket framgångsrikt upp modellen ifråga.

Och vilken matchning!

Dagens bild

2009-09-16T23:31:00.003+02:00

Vi har tidigare berättat om en vän och hans köp av en LV-sub. Klockan har också fortsättningsvis burits med svart ring – och nu även på natoband.

Dålig, sämre, sämst

2009-09-14T22:20:00.002+02:00

Dålig idé: försöka sälja en förfalskad Rolex på VRF till uppenbart underpris.
Sämre idé: försöka sälja en riktigt dåligt förfalskad Rolex på VRF till uppenbart underpris.
Sämst idé: argumentera emot när ett enigt forum skrattar åt dig.

Tidsfördriv gillar!

Ny trend: mindre klockor

2009-09-14T07:55:00.011+02:00

New York Times Style Magazine rapporterar intressant om en ny trend, inspirerad av både Mad Men-estetik och en nedskalad ekonomi.

Hela artikeln finns online, och eftersom vi på Tidsfördriv är så oerhört trendkänsliga kan jag glädja läsarna med att vi redan denna vecka kommer presentera ett nyförvärv som ligger helt i linje med de nygamla strömningarna.

Stay tuned!

Tidsfördriv håller vad vi lovar

2009-09-12T11:11:00.001+02:00

Om Tidsfördriv säger att dollarn ska under sjukronorsstrecket, så går dollarn under sjukronorsstrecket!

Heuer Carrera

2009-09-11T21:45:00.009+02:00

Det tenderar att bli mycket äldre Rolex i den här bloggen. Det gjordes dock många sköna klockor även av andra fabrikat under 60- och 70-talen. Hur underbar är exempelvis inte denna Heuer Carrera från 67? Personligen tycker jag att den är väl så läcker som en Daytona från samma tidsperiod. Att den sen kostar en tiondel så mycket är bara en bonus.

Om du vill kika på fler coola vintage Heuers kan jag rekommendera http://www.classicheuer.de/